Men så slår det mig att detsamma
gäller för den klassiska baletten; arabesque, attitude, bras au
repos etc.
Visst handlar det om en
eftersträvansvärd form, en position av olika svårighetsgrad. Men
främst om att bemästra kunskapen om kroppen för att kunna ta sig
dit. Exakt placering av armar, benens rotation och böjningar i ryggen skapar i sin tur förutsättningar för rörelse. Det är en kontroll som i sin tur skapar frihet. Även friheten att välja att följa alla dessa regler, eller att låta bli.
Det hoppas och snurras helt klart för
lite inom yogan. Men å andra sidan är baletten på tok för mycket
med huvudet upp och fötterna ner.
Det kanske är dags för en
balett/yoga-hybrid?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar