De flesta dagar har jag en plan när
jag kommer till träningen. Utefter den planen gör jag en
uppvärmning som fokuserar på det jag ska träna på just idag. Jag
har också en fysdel som stärker mig där jag är svag och
bygger upp muskler så att jag kan klara mina framtida mål.
Det upplägget ger mig fokus
på det som ska göras samtidigt som det bygger upp en frustration
och längtan efter att få röra mig fritt och mer konstnärligt. Vilket gör nötandet och testandet mycket mer lustfyllt.
I bästa fall finns det också
kreativitet över till skapande. Ett skapande som ofta handlar om att
sätta ihop rörelser, integrera tekniker och discipliner och att
involvera andra i min värld.
Men ibland vill känslan annorlunda.
För en tid sen när jag var påväg till lokalen dök en gammal låt
upp som jag inte hört på ett par år, inte sen jag pluggade dans i
Karlstad. Och just den helgen skulle jag träffa några av dom där
fina vännerna och dansarna jag lärde känna där. Så jag gick på
känslan och ägnade träningen åt att göra ett tribute till Emelie som fyllde 25 och våra
år tillsammans i en svettig dansstudio.
Det blev ett solo i ringen,
nyfiket testande med en smula vemod och mycket kärlek i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar